ja, nu är jag tillbaks i mina old hoods igen..orkade inte med allt som strulade här..
synd på en sån fin sida.
well well...
numera är alltså återigen www.anso.webblogg.se da place 2 be..
puss!
Thursday, February 1, 2007
Saturday, January 27, 2007
soulmate dry your eye.
det är pretty darn nice att vakna av att solen lyser en rätt i fejjan. faktiskt.
sen kom pappi hit med mediciner - dels penicillin + såna dära svenastarka värktabletter med triangel på = WHOA LETS HAVE A PARTY!!!!!!
meh, skoja bara ju.
inatt drömde jag att jag var tillsammans med idol-marcus. han var värsta fina och ville hångla med mej hela tiden. sen dök idol-cissi upp och ville pussas hon med. och jag var inte DEN som var DEN. höhö.
jag tror jag byter tillbaks till gamla bloggen. eller så startar jag en helt ny?
åååh I-LANDSPROBS!!!!
sen kom pappi hit med mediciner - dels penicillin + såna dära svenastarka värktabletter med triangel på = WHOA LETS HAVE A PARTY!!!!!!
meh, skoja bara ju.
inatt drömde jag att jag var tillsammans med idol-marcus. han var värsta fina och ville hångla med mej hela tiden. sen dök idol-cissi upp och ville pussas hon med. och jag var inte DEN som var DEN. höhö.
jag tror jag byter tillbaks till gamla bloggen. eller så startar jag en helt ny?
åååh I-LANDSPROBS!!!!
Friday, January 26, 2007
a wee bit of an explanation.
är hemma med evil EVIL urinvägsinfektion. suuuck. känns som om jag är sjukad minst två dagar per månad. hejhej, anställ mej, anyone?
* jag är förlovad men en kille - sort of. vi var tillsammans för hundra år sedan & fjortisförlovade oss. dock gjorde vi aldrig slut eller bröt förlovningen officiellt.
tyvärr very sant, haha! killen var (är?) en jävla loser. som hade sex med min dåvarande bästis. PÅ MIN FÖDELSEDAG. sen hade dom ett hemligt förhållande behinf my back. hej & hå, jag kommer nog fan aldrig att komma över det där.
* för ett par år sedan piercade jag & en kompis våra klitoriskappor som en vänskapsgrej.
åh yes, sant sant sant! :)
det var inte alls så farligt som jag trodde att det skulle vara. fine, det gjorde SKIIIITONT SÅ JAG HÖLL PÅ ATT DÖÖÖÖÖ, men smärtan varade inte ens en sekund.
piercingen läkte jättefint, gjorde inte ont ett dugg under tiden den läkte..och både jag & min vän har kvar piercingarna!
* jag har jobbat som sexrådgivare för en tidning.
jupp, sant! det var tidningen chili som jag arbetade för, var ansvarig för deras "sex & kärleks-avdelning" under ett par nummer. bylinebild & allt! sjukt roligt jobb.
* tatueringen jag har på vänster överarm är en cover-up. den döljer en killes namn, ett hjärta och en stjärna som jag tatuerade in på egen hand när jag var 17. (very smart, rekommenderar det verkligen!!)
njet, inte ett dugg sant! men jag har faktiskt försökt att tatuera mej själv..första gången var jag 13 & ristade in "NIRVANA" på ena underarmen..hahaha. när jag blir riikiktigt solbränd kan man fortfarande ana ett "A", hoho. och icke att förglömma; jag ristade in ordet "HAT" under vänster fot med ett rakblad, och fyllde i med svart märkpenna..eeeeh, snyggve!
* för ungefär ett år sedan skulle jag ha gjort tre plastikoperationer; förstora tuttarna, fettsuga magen & insidan av låren. dock bangade jag i sista stund på grund av att min mamma övertalade mej att låta bli.
så sant, så sant..ptja, kan väl inte direkt kommentera det ytterligare. vissa dagar tror jag att mitt liv hade varit tusen gånger bättre och roligare etc om jag faktiskt hade gjort operationerna..
*****
fan, jag är så BORED.
har dåligt samvete för jag borde vara på jobbet. och det är fint väder så jag borde gå ut och njuta av det.
eller vafan. jag borde egentligen inte göra något annat än att stanna inne och tycka synd om mej själv och mitt ömmande skrev. (HAHAHA, nu lät det som om jag har en har-haft-alldeles-för-mycket-sex-relaterad sjukdom. höhö. I WISH!).
please, pigga upp mej darlys.
pleeeeeaseeee dååååååååååååååå.
* jag är förlovad men en kille - sort of. vi var tillsammans för hundra år sedan & fjortisförlovade oss. dock gjorde vi aldrig slut eller bröt förlovningen officiellt.
tyvärr very sant, haha! killen var (är?) en jävla loser. som hade sex med min dåvarande bästis. PÅ MIN FÖDELSEDAG. sen hade dom ett hemligt förhållande behinf my back. hej & hå, jag kommer nog fan aldrig att komma över det där.
* för ett par år sedan piercade jag & en kompis våra klitoriskappor som en vänskapsgrej.
åh yes, sant sant sant! :)
det var inte alls så farligt som jag trodde att det skulle vara. fine, det gjorde SKIIIITONT SÅ JAG HÖLL PÅ ATT DÖÖÖÖÖ, men smärtan varade inte ens en sekund.
piercingen läkte jättefint, gjorde inte ont ett dugg under tiden den läkte..och både jag & min vän har kvar piercingarna!
* jag har jobbat som sexrådgivare för en tidning.
jupp, sant! det var tidningen chili som jag arbetade för, var ansvarig för deras "sex & kärleks-avdelning" under ett par nummer. bylinebild & allt! sjukt roligt jobb.
* tatueringen jag har på vänster överarm är en cover-up. den döljer en killes namn, ett hjärta och en stjärna som jag tatuerade in på egen hand när jag var 17. (very smart, rekommenderar det verkligen!!)
njet, inte ett dugg sant! men jag har faktiskt försökt att tatuera mej själv..första gången var jag 13 & ristade in "NIRVANA" på ena underarmen..hahaha. när jag blir riikiktigt solbränd kan man fortfarande ana ett "A", hoho. och icke att förglömma; jag ristade in ordet "HAT" under vänster fot med ett rakblad, och fyllde i med svart märkpenna..eeeeh, snyggve!
* för ungefär ett år sedan skulle jag ha gjort tre plastikoperationer; förstora tuttarna, fettsuga magen & insidan av låren. dock bangade jag i sista stund på grund av att min mamma övertalade mej att låta bli.
så sant, så sant..ptja, kan väl inte direkt kommentera det ytterligare. vissa dagar tror jag att mitt liv hade varit tusen gånger bättre och roligare etc om jag faktiskt hade gjort operationerna..
*****
fan, jag är så BORED.
har dåligt samvete för jag borde vara på jobbet. och det är fint väder så jag borde gå ut och njuta av det.
eller vafan. jag borde egentligen inte göra något annat än att stanna inne och tycka synd om mej själv och mitt ömmande skrev. (HAHAHA, nu lät det som om jag har en har-haft-alldeles-för-mycket-sex-relaterad sjukdom. höhö. I WISH!).
please, pigga upp mej darlys.
pleeeeeaseeee dååååååååååååååå.
Thursday, January 25, 2007
Im such a lady but Im dancin like a ho.
men aargh då.
vill inte ha bajjablogger längre.
det blir bara fel och all text klumpar ihop sej och aaargh jag gillart INTE.
och fan heller att jag kan lägga in youtube-isar! aaargh!
bajja bajja BAJJA is all I say.
men whoppa, en sak är bra; klockan är över tolv nu och det betyder LÖN FÖR MÖDAN.
finally.
jobba tre dagar i rad nu. åååh perky.
well, it aint all peaches & cream.
och föresten - det var det med tatueringen som var ljug. den är ingen coverup. allt det andra vart jättesant. tyvärr. typ.
vill inte ha bajjablogger längre.
det blir bara fel och all text klumpar ihop sej och aaargh jag gillart INTE.
och fan heller att jag kan lägga in youtube-isar! aaargh!
bajja bajja BAJJA is all I say.
men whoppa, en sak är bra; klockan är över tolv nu och det betyder LÖN FÖR MÖDAN.
finally.
jobba tre dagar i rad nu. åååh perky.
well, it aint all peaches & cream.
och föresten - det var det med tatueringen som var ljug. den är ingen coverup. allt det andra vart jättesant. tyvärr. typ.
what the hell is going on?
emellanåt så HATAR jag jävla blogger. man kan ju föfaaan inte logga in när man vill.
och igårkväll skrev jag värsta "jag är så lessen jag har ångest jag lyssnar på james blunt" - inlägget, men sen kukade allting ur så det gick inte att posta.
heh, kanske lika bra?
anyways..
här sitter jag i svettig tröja, pyjamasbrallor som envisas med att halka ner och visar min buttcrack...samt nördbrillorna.
jag VET att ni nästan krämar i brallan pga pur upphetsning av att tänka er det.
men det bjuder jag på.
har massa jag borde göra idag. är inne på andra glaset turbokaffe så it might just hända att jag faktiskt tar tag i alltihopa.
och imorrn är det LÖÖÖÖÖÖN. tolvtusensjuhundranittio spänn. man tackar sej själv för utfört arbete.
och igårkväll skrev jag värsta "jag är så lessen jag har ångest jag lyssnar på james blunt" - inlägget, men sen kukade allting ur så det gick inte att posta.
heh, kanske lika bra?
anyways..
här sitter jag i svettig tröja, pyjamasbrallor som envisas med att halka ner och visar min buttcrack...samt nördbrillorna.
jag VET att ni nästan krämar i brallan pga pur upphetsning av att tänka er det.
men det bjuder jag på.
har massa jag borde göra idag. är inne på andra glaset turbokaffe så it might just hända att jag faktiskt tar tag i alltihopa.
och imorrn är det LÖÖÖÖÖÖN. tolvtusensjuhundranittio spänn. man tackar sej själv för utfört arbete.
Monday, January 22, 2007
I woke up this morning with my make up on.
snön har kommit!!!
jag är pinsamt exalterad. gick en lång promenad imorse. när jag kom hem såg jag ut som en snögubbe, men det gjorde inte så mycket.
köpte två pocketböcker när var nere på stan. dags att börja läsa mera, damnit!
har bara läst tre böcker iår hitintills.
och JAAA, jag vet att året inleddes ganska nyligen, men för mej är det faktiskt lite, eftersom jag älskar att läsa + läser väligt fort.
mår inte bra av att inte ha en bok på gång, hela tiden. det är my kind of mediatation. '
läsa, shopping & ligga, haha.
anyways, denna gången blev det "packad - en tonårsalkis memoarer" samt "linas kvällsbok 1 & 2"
föresten: tänkte att en del av er förhoppningsvis läste mycket böcker under julledigheten...så, några tips darlys?
och såklart vill jag ju som vanligt att alla som läser ska knåpa ihop blandskivor & gimme some sweet music. om ni vil göra en anso very happy så tycker jag att ni tar tag i det där snarast, haha..
thats really all I want from you; boktips, blanskivor. och villkorlös kärklek ofcourse! ;)
just go make mama happy! :)
* * * * *
jobbade 13.30-21.15 idag. ganska okej dag. inte alltför mycket drama & tjafs.
däremot fick jag en grov attack av åldersnoja när en av dom boende ÅTERIGEN frågade om tjejen som jag jobbade med idag är min dotter
.men hej, jag är 26 och hon är 20..erm, TAN TACKAR!
undrar vad en omgång botox kostar?
känns ju onekligen som om jag är i behov av det.
****
svaren på hela "en grej är ljug"-grejen kommer så fort jag tycker att tillräckligt mång har gissat :)
och just det; kan någon vanlig själ vara så snäl & förklara för mej hur man lägger upp youtube-videos här på blogger? pliiiiis, it would be very very snällt!
nää, nu MÅSTE jag sova. ögonen är så yra och trötta att jag knapp ser vad det är jag skirver.
sov gott darlys!
jag är pinsamt exalterad. gick en lång promenad imorse. när jag kom hem såg jag ut som en snögubbe, men det gjorde inte så mycket.
köpte två pocketböcker när var nere på stan. dags att börja läsa mera, damnit!
har bara läst tre böcker iår hitintills.
och JAAA, jag vet att året inleddes ganska nyligen, men för mej är det faktiskt lite, eftersom jag älskar att läsa + läser väligt fort.
mår inte bra av att inte ha en bok på gång, hela tiden. det är my kind of mediatation. '
läsa, shopping & ligga, haha.
anyways, denna gången blev det "packad - en tonårsalkis memoarer" samt "linas kvällsbok 1 & 2"
föresten: tänkte att en del av er förhoppningsvis läste mycket böcker under julledigheten...så, några tips darlys?
och såklart vill jag ju som vanligt att alla som läser ska knåpa ihop blandskivor & gimme some sweet music. om ni vil göra en anso very happy så tycker jag att ni tar tag i det där snarast, haha..
thats really all I want from you; boktips, blanskivor. och villkorlös kärklek ofcourse! ;)
just go make mama happy! :)
* * * * *
jobbade 13.30-21.15 idag. ganska okej dag. inte alltför mycket drama & tjafs.
däremot fick jag en grov attack av åldersnoja när en av dom boende ÅTERIGEN frågade om tjejen som jag jobbade med idag är min dotter
.men hej, jag är 26 och hon är 20..erm, TAN TACKAR!
undrar vad en omgång botox kostar?
känns ju onekligen som om jag är i behov av det.
****
svaren på hela "en grej är ljug"-grejen kommer så fort jag tycker att tillräckligt mång har gissat :)
och just det; kan någon vanlig själ vara så snäl & förklara för mej hur man lägger upp youtube-videos här på blogger? pliiiiis, it would be very very snällt!
nää, nu MÅSTE jag sova. ögonen är så yra och trötta att jag knapp ser vad det är jag skirver.
sov gott darlys!
Sunday, January 21, 2007
men åååh, varför ska jag vara så jävla "snäll" hela tiden?
ska till jobbet om en stund och jobba ett extrapass på tre timmar..känns inte direkt SÅ lönt. men det är ju pengar det också, iofs.
ville egentligen mest sitta hemma med min
nya lugg och glo på tv, juuu.
på söndagar ska man vila, det säger Gud.
want you here with me, next to me
in my bed
thats really all I want from you
I dont want you to fuck with my head
lay me down
-friday night I let you know
lay me down
-saturday I take you home
lay with me
-sunday I want you to go
iiih, brudar som sjunger om ligga är fortfarande det bästa.
(exemplet är taget från Alice in Videoland. deras förra skiva, 'maiden voyage' går varm i podden för för tillfället).
going down.
men iiih, jag bara MÅSTE hänga på denna grejen..
nedan; fem fakta om mej, varav en är ljug, så komigen & gissa vilken!
* jag är förlovad men en kille - sort of. vi var tillsammans för hundra år sedan & fjortisförlovade oss. dock gjorde vi aldrig slut eller bröt förlovningen officiellt.
* för ett par år sedan piercade jag & en kompis våra klitoriskappor som en vänskapsgrej.
* jag har jobbat som sexrådgivare för en tidning.
* tatueringen jag har på vänster överarm är en cover-up. den döljer en killes namn, ett hjärta och en stjärna som jag tatuerade in på egen hand när jag var 17. (very smart, rekommenderar det verkligen!!)
* för ungefär ett år sedan skulle jag ha gjort tre plastikoperationer; förstora tuttarna, fettsuga magen & insidan av låren. dock bangade jag i sista stund på grund av att min mamma övertalade mej att låta bli.
så, låt gissningarna börja darlings! : )
nedan; fem fakta om mej, varav en är ljug, så komigen & gissa vilken!
* jag är förlovad men en kille - sort of. vi var tillsammans för hundra år sedan & fjortisförlovade oss. dock gjorde vi aldrig slut eller bröt förlovningen officiellt.
* för ett par år sedan piercade jag & en kompis våra klitoriskappor som en vänskapsgrej.
* jag har jobbat som sexrådgivare för en tidning.
* tatueringen jag har på vänster överarm är en cover-up. den döljer en killes namn, ett hjärta och en stjärna som jag tatuerade in på egen hand när jag var 17. (very smart, rekommenderar det verkligen!!)
* för ungefär ett år sedan skulle jag ha gjort tre plastikoperationer; förstora tuttarna, fettsuga magen & insidan av låren. dock bangade jag i sista stund på grund av att min mamma övertalade mej att låta bli.
så, låt gissningarna börja darlings! : )
I dont know what yore looking for. (you havent found it baby, thats for sure).

hepp darlys!
så sorry for the lack of updates lately!
har mest känt mej trist och oinspirerad most of the time. men liksom nöjd med livet.
äh, kan inte riktigt förklara.
anyways, jag lever osv, tackar som frågar..
har från och till en bisarr sjukdom som jag valt att kalla vinterkräksjukan light - dvs illamående men minus vomerandet, haha.
ett tag trodde jag fan att jag var preggers, men sen styrdes det upp VM i mens i brallan så nä, här blir inga barn gjorda. phew.
jag antar att det kan ha att göra med att jag först slutade med medicinen & sen började igen. det blir väl lite mycket för kroppen I guess.
grejen är den att om jag har en riktigt bra period kan jag bli lite halvmanisk och tror att jag är en grym übermensch som minsann inte behöver ett endaste piller ever again. eeeh, BUMMER liksom.
speaking of såna saker måste jag ta tag i det där med att boka tid hos min nya läkare nästa vecka. har inte träffat människan ifråga än. min gamla läkare flydde ju fältet runt nyår & slutade. (OBS! hade absolut ingenting med mej att göra! eeeeh. haha).
det ultimata in my opinion om jag fick ha kvar min nuvarande medicin + xanor depot + stilnoct vid behov. its what I need just nu känns det som.
jaja, nog om sånt tjafs. jag mår bra just nu och det är det viktiga.
framtiden ser helt okej ut. vikariat fram till mitten av februari, sen får vi se.
blir det inte förlängt så är det fanimej jag som börjar plugga igen.
lite läskigt iochmed att jag får dampanfall bara av TANKEN på att go back to komvux, men herre, ibland får man offra sej lite.
Thursday, January 11, 2007
bullet with butterfly wings.
aaah, sova?
har bestämt förlorat förmågan för tillfället.
fitta dååå.
men nu kan jag ju ägna mej åt att lägga upp mina FAGRA bilder. åh yes babys.

.JPG)
jag ser fram emot att få spendera x antal timmar i sängen med jenna. jaja, det är iofs hennes BOK jag ska ligga med, but still. very hot chick!.JPG)
jag ser VERKLIGEN ut som ett tragiskt brottsoffer här. så är inte fallet. jag är glad för min muppet show-dvdbox innerst inne. (dock inte SÅ nöjd med mina 50%-ögonbryn. men vafan).
.JPG)
jag har skumma saker i min kyl just nu. bland annat tysk mjölk som håller hur länge som helst pch en flaska med dricka som enligt etiketten smakar...blomma??!
.JPG)
ok, nu kommer jag ut ur garderoben: Hej, jag sover med gosedjur. fortfarande. detta är Iggy White. (döpt efter baby iggy + barry white.)
.JPG)
fårskinnstofflor, marit bergman, en pinuppa. allt man behöver ibland. (eeeeh?!)
.JPG)
mitt face är very bulligt och fyrkantigt + att det ser lite ut som om jag svävar i luften på nåt sätt. groovy.
.JPG)
åååh chick with a gun. sweet.
.JPG)
munsköljen hör såklart hemma brevid kaffebryggaren. where else liksom?
.JPG)
jävla hög med ren tvätt som inte verkar vilja flytta sej själv ett endaste dugg. ganska så rude om ni frågar mej.
har bestämt förlorat förmågan för tillfället.
fitta dååå.
men nu kan jag ju ägna mej åt att lägga upp mina FAGRA bilder. åh yes babys.
imorse var jag misstänksam. och sliten.
måste ha persiennerna nere så att ingen upptäcker att jag inte harplockat ner julpyntet. men hallååå, julen varar väl ändå till påska?!
jag ser fram emot att få spendera x antal timmar i sängen med jenna. jaja, det är iofs hennes BOK jag ska ligga med, but still. very hot chick!
jag ser VERKLIGEN ut som ett tragiskt brottsoffer här. så är inte fallet. jag är glad för min muppet show-dvdbox innerst inne. (dock inte SÅ nöjd med mina 50%-ögonbryn. men vafan).
jag har skumma saker i min kyl just nu. bland annat tysk mjölk som håller hur länge som helst pch en flaska med dricka som enligt etiketten smakar...blomma??!
ok, nu kommer jag ut ur garderoben: Hej, jag sover med gosedjur. fortfarande. detta är Iggy White. (döpt efter baby iggy + barry white.)
fårskinnstofflor, marit bergman, en pinuppa. allt man behöver ibland. (eeeeh?!)
mitt face är very bulligt och fyrkantigt + att det ser lite ut som om jag svävar i luften på nåt sätt. groovy.
åååh chick with a gun. sweet.
munsköljen hör såklart hemma brevid kaffebryggaren. where else liksom?
jävla hög med ren tvätt som inte verkar vilja flytta sej själv ett endaste dugg. ganska så rude om ni frågar mej.
och saken är den att..jag är happy. just nu iallafall.
KAN det bero på den fagra komplimangen jag fick när det shoppades i turkaffärn igår?
en snubbe till sina kompisar när jag skulle gå förbi: "eyyy, killar, flytta er får sooota tjejjjen vaaaa!".
min pappa tyckte att snubben ifråga såg ut PRECIS som ali g och att jag skulle gifta mej på studs.
nja, hade det varit en borat-lookalike vi snackar om så maybe. MAYBE.
(just nu alla mina prayers till skruttan med familj. prayers om att hon mår bättre snart.)
whiskey in the jar.
men HUÄÄÄH. har drabbats av vinterkräksjukan light, dvs jag spyr inte men jag mår konstant skitilla. kuuul och trevligt, jajamensan!
har varit ledig idag, men var tvungen att knata iväg till jobbet för vi hade något som kallas "Oss Emellan-möte"...blev väl mest tjafs. gick därifrån lite lessen + sur som en citron, lyssnandes på rage against the machine och var sugen på att begå lite misshandel eller nåt.
men sen gick det över. jag orkar inte vara arg. det är inte mitt fel att vissa jag jobbar med är idioter liksom..
har inte gjort så mycket ikväll, förutom att må illa.skulle ha hälsat på en sväng hos en vän som flyttat hit till my hoods, men nja, en eventuell pöl med kräks känns inte som en trevlig inflyttningspresent.
http://www.youtube.com/watch?v=NmDORP5kRXw
jag gråter varje gång. mest över det fina som faktiskt fanns men sedan gick förlorat och föll ur mina händer.
det är så lätt att vara efterklok.
har varit ledig idag, men var tvungen att knata iväg till jobbet för vi hade något som kallas "Oss Emellan-möte"...blev väl mest tjafs. gick därifrån lite lessen + sur som en citron, lyssnandes på rage against the machine och var sugen på att begå lite misshandel eller nåt.
men sen gick det över. jag orkar inte vara arg. det är inte mitt fel att vissa jag jobbar med är idioter liksom..
har inte gjort så mycket ikväll, förutom att må illa.skulle ha hälsat på en sväng hos en vän som flyttat hit till my hoods, men nja, en eventuell pöl med kräks känns inte som en trevlig inflyttningspresent.
http://www.youtube.com/watch?v=NmDORP5kRXw
jag gråter varje gång. mest över det fina som faktiskt fanns men sedan gick förlorat och föll ur mina händer.
det är så lätt att vara efterklok.
Wednesday, January 10, 2007
late night confessions.
men ååååh. orka bli sjuk nu liksom?
nä, inte ett dugg. men det är jag.
igår var först en bra dag.
crewade med mama och pappi, var först på besök i föräldrahemmet och fikade, sen åkte vi till skivlagret och jag handlade upp mitt presentkort där som jag har haft sen förförra julen, sen vidare till halal-affär och köpte typ tusen kilo mat. allt sjukt billigt.
vad sägs tillexempel om fem sharonfrukter för 10 pix? mmm, just det.
vid frukt- och grönsaksavdelningen så tog min käre fader förövrigt upp en SJUKT stor rättika och viftade med den åt mammas håll och sa "Denna borde du köpa till *mamas kompis namn*, hahahahaha!.
kompisen han syftar på är lesbisk.
ja, sjukt låg nivå på humorn i min familj.
annat exempel:
precis innan vi skulle åka hemifrån gick jag på toa och jag hann vara där inne i typ tre sekunder, sen började min käre fader banka på dörren & vråla "Sitter du nu och skiiiter igen Snäckan?? Hahahahahahaha, ta inte i så du blir blå!!"
när jag kommer ut en stund senare och blänger lite pubertets-surt (HATES att bli störd när jag är på toa, leave me alone föfaaan!) så står han och mamma och fnissar som småbarn. mooooget.
anyways, jag kom hem, packade upp all mat och såg fram emot att bara få slänga mej på soffan och käka turkbröd med fetaost + oliver & dricka apfelsaft, och bli underhållen av någon av mina nya filmer.
tji fick jag, jag fick veschta ångestattacken och låg och kippade efter luft som en firre på torra land. aaah lovley.
grejen är den att jag slutade med min medicin (ja det är en länk) för ett tag sedan. har inte skrivit något om det & knappt berättat det för någon eftersom jag inte velat jinxa det.
fast sånt brukar ju jinxa sej själv för eller senare, beviserligen.
men som det ser ut nu fungerar det verkligen inte. kanske inte så konstigt, saker och ting är upp och ner som fan, både på gott och ont. behöver bättre timing lissom bah.
kommer istället att trappa ner gradvis och sen försöka sluta till sommaren, jag inbillar mej att det är lite lättare när det är ljust och varmt ute. iallafall för mej, i perioder blir mitt humör väldigt påverkat av årstiden/vädret.
jaja, enuff om det, bestämde mej iaf för att börja ta medicinen igen så vid kl 20 knatade jag ner till apoteket och hämtade ut more pills. sen hem med planer om el grande ensam-myskväll fortfarande i bakhuvudet.
men näää, fick veschta ångesten INGEN (fan va kul man har det asså!) och som grädde på det missanpassade moset och som ett brev på posten kombinerad ryggvärk + magont.
blev frustrerad och hoppade ner i sängen för att sova bort skiten. lyckades sova i knappt tre timmar. vaknade för en stund sedan och mår SÅ INNIHELVETES illa.
men vad ska jag vomera upp? jag hann ju inte äta något. bara dricka lite apfelsaft.
arsle DÅ.
nu ska jag trycka i mej panodil och dricka kallt vatten i små, små klunkar och hoppas på att jag lyckas somna snart och att jag mår som den prinsessa jag EGENTLIGEN innerst inne är när jag vaknar sen.
och imorrn blir det bild-blogg. tjohoo!
nä, inte ett dugg. men det är jag.
igår var först en bra dag.
crewade med mama och pappi, var först på besök i föräldrahemmet och fikade, sen åkte vi till skivlagret och jag handlade upp mitt presentkort där som jag har haft sen förförra julen, sen vidare till halal-affär och köpte typ tusen kilo mat. allt sjukt billigt.
vad sägs tillexempel om fem sharonfrukter för 10 pix? mmm, just det.
vid frukt- och grönsaksavdelningen så tog min käre fader förövrigt upp en SJUKT stor rättika och viftade med den åt mammas håll och sa "Denna borde du köpa till *mamas kompis namn*, hahahahaha!.
kompisen han syftar på är lesbisk.
ja, sjukt låg nivå på humorn i min familj.
annat exempel:
precis innan vi skulle åka hemifrån gick jag på toa och jag hann vara där inne i typ tre sekunder, sen började min käre fader banka på dörren & vråla "Sitter du nu och skiiiter igen Snäckan?? Hahahahahahaha, ta inte i så du blir blå!!"
när jag kommer ut en stund senare och blänger lite pubertets-surt (HATES att bli störd när jag är på toa, leave me alone föfaaan!) så står han och mamma och fnissar som småbarn. mooooget.
anyways, jag kom hem, packade upp all mat och såg fram emot att bara få slänga mej på soffan och käka turkbröd med fetaost + oliver & dricka apfelsaft, och bli underhållen av någon av mina nya filmer.
tji fick jag, jag fick veschta ångestattacken och låg och kippade efter luft som en firre på torra land. aaah lovley.
grejen är den att jag slutade med min medicin (ja det är en länk) för ett tag sedan. har inte skrivit något om det & knappt berättat det för någon eftersom jag inte velat jinxa det.
fast sånt brukar ju jinxa sej själv för eller senare, beviserligen.
men som det ser ut nu fungerar det verkligen inte. kanske inte så konstigt, saker och ting är upp och ner som fan, både på gott och ont. behöver bättre timing lissom bah.
kommer istället att trappa ner gradvis och sen försöka sluta till sommaren, jag inbillar mej att det är lite lättare när det är ljust och varmt ute. iallafall för mej, i perioder blir mitt humör väldigt påverkat av årstiden/vädret.
jaja, enuff om det, bestämde mej iaf för att börja ta medicinen igen så vid kl 20 knatade jag ner till apoteket och hämtade ut more pills. sen hem med planer om el grande ensam-myskväll fortfarande i bakhuvudet.
men näää, fick veschta ångesten INGEN (fan va kul man har det asså!) och som grädde på det missanpassade moset och som ett brev på posten kombinerad ryggvärk + magont.
blev frustrerad och hoppade ner i sängen för att sova bort skiten. lyckades sova i knappt tre timmar. vaknade för en stund sedan och mår SÅ INNIHELVETES illa.
men vad ska jag vomera upp? jag hann ju inte äta något. bara dricka lite apfelsaft.
arsle DÅ.
nu ska jag trycka i mej panodil och dricka kallt vatten i små, små klunkar och hoppas på att jag lyckas somna snart och att jag mår som den prinsessa jag EGENTLIGEN innerst inne är när jag vaknar sen.
och imorrn blir det bild-blogg. tjohoo!
Tuesday, January 9, 2007
I am (not) afraid to keep on living.
alltså fiifan, jag sov alldeles för lite som vanligt innan jag gick till jobbet.
och sen blev det typ tjafsbråk med tjejen jag jobbade tillsammans med och jag var så grinig och sur att jag var sjukt nära att bara "MEN FÖRHELVETE HÅLL KÄFTEN JAG VET BÄST JAG HAR JOBBAT HÄR I TVÅ ÅR OCH DU HAR JOBBAT HÄR I TYP TVÅ TIMMAR SÅ NU GÖR VI SOM JAG SÄGER DET ÄR JAG SOM BESTÄMMER FÖR JAG ÄR ÄLDRE ÄN DEJ OCH LÄNGRE OCH OM DET INTE ÄR FEL PÅ MITT ÖGONMÅTT SÅ HAR JAG FAN STÖRRE TUTTAR OCKSÅ!!!!"
lyckades dock hejda mej i sista stund.
självkontroll asså.
it can be tehshit.
och sen blev det typ tjafsbråk med tjejen jag jobbade tillsammans med och jag var så grinig och sur att jag var sjukt nära att bara "MEN FÖRHELVETE HÅLL KÄFTEN JAG VET BÄST JAG HAR JOBBAT HÄR I TVÅ ÅR OCH DU HAR JOBBAT HÄR I TYP TVÅ TIMMAR SÅ NU GÖR VI SOM JAG SÄGER DET ÄR JAG SOM BESTÄMMER FÖR JAG ÄR ÄLDRE ÄN DEJ OCH LÄNGRE OCH OM DET INTE ÄR FEL PÅ MITT ÖGONMÅTT SÅ HAR JAG FAN STÖRRE TUTTAR OCKSÅ!!!!"
lyckades dock hejda mej i sista stund.
självkontroll asså.
it can be tehshit.
Monday, January 8, 2007
nu är det väl revolution på gång?
men NEVERMIND det jag skrev innan, känns det som.
jag gick från 200 km/h in the wrong lane (hajja musik-referensen nu alla pseudolesbianer please!) till en ganska så normal lunk på knappt någon tid alls.
det känns så nu iallafall. eller så beror det bara på att det är så freaking kallt i min lägenhet att min hjärna fryser till is och inte KAN vara inställd på manisk-mode.
alltså serre, jag fryser så att mina poor titties GÖR ONT. snåla jävla hyresbolag dåå.
jaja, nu ska jag klicka runt som en galning (dock inte en manisk galning haha) på DC och sen får det väl bli very sen middag = sallad med såndär italiensk pulverdressing. har blivit helt fixerad.
känns veeery nice att jag bytte bort min morgontur imorrn. skulle ha börjat 6.45 men pilutta, nu behöver jag inte släpa mej till jobbet förräns kl 13. sweet harmony.
tyvärr ska tjejen jag bytte med sluta på avdelningen. synd som fan för hon vill ALLTID byta bort sina kvällsturer och jag är såklart inte sen att hiva över mina morgonturer till henne. damnit.
jaja, man kan ju inte få allt här i världen.
nygjord upptäckt: fotar man sej själv i obarmhärtig belysning så syns det suddenly hur gammal & sliten man är i fejjan, haha.
there is no other pill to take, so swollow the one that made you ill.
should have seen it coming asså.
knappt någon sömn och hela tiden igång, tusen saker att göra säga skriva läsa fundera på titta på lyssna på hela tiden och somnar jag sover jag i tjugo minuter och vaknar, har panik för att jag ens somnade för JAG HAR INTE TID.
man kan tillochmed se det på pupillerna. det är så märkligt att kroppen verkligen har förmågan att tillverka sitt egna amfetamin.
ja, det är manisk fas som gäller nu.
and I should have seen it coming.
fast det gör mej inte så mycket. hellre detta än att vara helt handlingsförlamad och sova bort alla dagar.
men jag ska börja med min medicin igen.
och jag skriver nog mera sedan men nu ska jag tillbaks till jobbet och vara supereffektiva arne.
och hjärtat skenar i samma takt som tankarna.
(och det var inte meningen men jag tror jag grät senare på natten när jag var ensam:)
you looked happy,
and thats great
I just miss you
thats all
knappt någon sömn och hela tiden igång, tusen saker att göra säga skriva läsa fundera på titta på lyssna på hela tiden och somnar jag sover jag i tjugo minuter och vaknar, har panik för att jag ens somnade för JAG HAR INTE TID.
man kan tillochmed se det på pupillerna. det är så märkligt att kroppen verkligen har förmågan att tillverka sitt egna amfetamin.
ja, det är manisk fas som gäller nu.
and I should have seen it coming.
fast det gör mej inte så mycket. hellre detta än att vara helt handlingsförlamad och sova bort alla dagar.
men jag ska börja med min medicin igen.
och jag skriver nog mera sedan men nu ska jag tillbaks till jobbet och vara supereffektiva arne.
och hjärtat skenar i samma takt som tankarna.
(och det var inte meningen men jag tror jag grät senare på natten när jag var ensam:)
you looked happy,
and thats great
I just miss you
thats all
Sunday, January 7, 2007
arghe då.
varför bliiir det sådär som i förra inlägget?
att så fort jag lägger in bilder blir all text helt liten & ihopklumpad?
orkar inte ändra. vill nästan gråta för att jag gillar inte texter som hänger ihop som ett enda stycke. åååh det är nog mina skengravidshormoner som härjar igen, haha.
well darlys, gonatt.
att så fort jag lägger in bilder blir all text helt liten & ihopklumpad?
orkar inte ändra. vill nästan gråta för att jag gillar inte texter som hänger ihop som ett enda stycke. åååh det är nog mina skengravidshormoner som härjar igen, haha.
well darlys, gonatt.
and oh whatever makes her happy on a saturday night.
yesterday eftermiddag åkte jag hem till juan.
det var längesen vi sågs + att jag var sällskapssjuk som fan, så det var nice att åka dit och hänga. såklart kollade vi på film, as always.
men först glodde vi på 2 avsnitt av barnprogrammet "höjdarna". detta efter att juan agerat ut ungefär tjugo scener tills jag nästan kissade på mej av skratt.
har ni inte sett den rekommenderar jag den very skarpt!
alla karaktärerna är roliga, men snyggast är definitivt denna donna:

och just det - jag fick julegaver! ett sopborst-set-thingie med döskallar + sötaste plättjärnet:
vi gjorde fajitas & tittade på "soul plane". allas vår snoop spelade kapten på planet.
tyvärr dog han litegrann av en överdos svamp. men filmen var sjukt rolig ändå.
avslutade med att kolla på "the host" - en av dom mest värdelösa filmerna EVER!
helt bisarr blandning av genrer (typ monsterskräck, buskis & försök till drama).
efter den var slut var klockan plötsligt två på natten & j somnade.
jag gav det ett tappert försök, men gick upp efter en stund och smög in i vardagsrummet (helt värdo att smyga egentligen eftersom j sover som en sten, minst)
satt uppe hela natten, kollade på trashig tv och läste ut bok nummer två för iår.
den första var "finns det liv på mars?" av inger edelfeldt och den rekommenderas.
nummer två var "gravidchock!" av belinda ohlsson. lättläst & stundtals sjukt rolig, så den rekommenderas den också.
somnade nångång runt tio imorse, helt yr av trötthet. vaknade vid tre, mölade lite frukost. vid fem kom anna och hämtade upp mej och så åkte vi till lund och hälsade på en gemensam vän som ploppar bebis vilken dag som helst.
sen hem, läsa tidningar, glo på tv, städa undan lite, ligga på soffan och hålla på att dö av frossa - måste det vara så JÄVLA kallt inomhus?! drog på mej dubbla lager tröjor, varav den ena fleece, och tände tusen ljus.
är superhungrig samtidigt som jag känner för att kräkas lite. ont i ryggen som fan emellanåt.
har väl blivit lite skengravid iom att det har blivit mycket bebisar och sådär på senaste, haha.
jaja, nu blev det kanske inte världens roligaste inlägg heller.
men jag googlade åtminstone lite bilder för att piffa upp.
imorrn ska jag till jobbet och jag har bannemej saknat det lite.
håller jag på att bli vuxen nu eller?
I cant belive the news today.
BLOGGVÄRLDSBLOGGENS BLOGGENKÄT, 2006
1. Hur länge har du bloggat?
har skrivit dagbok på nätet sedan runt 200+ nångång, först på lunarstorm & senare på helgon.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut, en månad innan du själv började blogga?
hade nog inga direkta förutfattade meningar, jag tyckte bara att hela grejen var spännande och rolig - vilket jag fortfarande gör - då jag är en sucker för dagböcker i alla dess former. både att skriva och läsa.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
dessis blogg har jag följt länge.
4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
tyvärr har jag raderat mycket över åren. men jag kan förvånas över att jag orkade vara så sjukt arg hela tiden. och att jag kan skratta år mina egna finurliga formuleringar i efterhand.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet, som läsare?
runt 20 st.
6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
uteslutande dagboksbloggar.
7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
tja, det skulle vara almas blogg då ;)
8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
http://jagbrann.blogspot.com/
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
min käre fader har läst en del inlägg och han reagerade tämligen småsurt på att jag lagt ut ett ganska "naket" foto.
annars tror & hoppas jag att dom flesta bara tycker att det är kul.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
både och. jag kan nog ofta framstå som väldigt mycket bitskare, bitchigare och modigare i skrift än vad jag är i verkliga livet.
men det är väl som linda skugge skrev nångång: "det är ju inga problem att sitta framför datorn, skriva 'fitta' och 'kuk' och sen trycka på 'Send'"
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
jämfört med tidigare inlägg (varav många har raderats) så håller jag tillbaks mer nu.
mest för att jag har en förmåga att skriva saker på impuls, ofta riktade till enskilda personer, som kan misstolkas eller så ångrar jag det bara i efterhand.
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
oj. jag tror jag bloggar om det mesta. på både gott och ont.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
mer eller mindre hundra procent. fast jag har upptäckt att jag även har börjat jaga min egen bekräftelse - jag tycker om att kunna gå tillbaka och jämföra gamla texter med nya och se skillnader i språk och struktur.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
nej.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad?
nja. inte via deras bloggar men lite kan jag väl tacka min blogg för en av mina numera närmsta vänner.
16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
definitivt, som sagt tidigare är det lätt att vara kaxig bakom en datorskärm utan att riktigt vara berdd på konsekvenserna av ord och/eller bild.
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?
jo, det har jag blivit. det har väl mest varit spydiga (anonyma) kommentarer.
har det funnits möjlighet har jag svarat om jag tyckt att det kännts lönt att lägga energi på. annars har jag bara raderat.
18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
ja, mest saker jag har skrivit i min egen som har sårat människor i min närhet utan att det varit meningen. och så kan jag ibland ångra att jag ska vara så brutalärlig om hur jag har mått/mår psykiskt, utan att tänka på att det faktiskt kan göra ont för dom som bryr sej om mej att läsa det.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
mitt största problem (om det nu kan klassas som ett) är att jag kan tycka att min blogg kan vara alldeles för rörig - tvära kast mellan hopp och förtvivlan, nattsvart ångestdjup & "kolla vad jag hittade på H&M-rean!".
men det är å andra sidan sån jag ÄR på riktigt, och jag har valt att samla allt på samma ställe.
20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
ja, det tror jag. förhoppningsvis kan jag då se ytterligare utveckling i mej själv och i mitt språk.
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
ja, definitivt.
och okej, jag hoppade över dom tre sista frågorna. orkade tji.
kommer nog att skriva ett bautainlägg later tonight.
har varit utomsocknes och funderat en massa och formulerat tusen olika blogginlägg.
en fråga bara - kan ni också känna att ni är sådär lite "bloggskadade" - att tex om det händer något sjukt roligt så är en av som första tankarna "men GUUUUD, detta MÅSTE jag blogga om!"??
over and out for now darlys.
1. Hur länge har du bloggat?
har skrivit dagbok på nätet sedan runt 200+ nångång, först på lunarstorm & senare på helgon.
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut, en månad innan du själv började blogga?
hade nog inga direkta förutfattade meningar, jag tyckte bara att hela grejen var spännande och rolig - vilket jag fortfarande gör - då jag är en sucker för dagböcker i alla dess former. både att skriva och läsa.
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
dessis blogg har jag följt länge.
4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
tyvärr har jag raderat mycket över åren. men jag kan förvånas över att jag orkade vara så sjukt arg hela tiden. och att jag kan skratta år mina egna finurliga formuleringar i efterhand.
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet, som läsare?
runt 20 st.
6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
uteslutande dagboksbloggar.
7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
tja, det skulle vara almas blogg då ;)
8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
http://jagbrann.blogspot.com/
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
min käre fader har läst en del inlägg och han reagerade tämligen småsurt på att jag lagt ut ett ganska "naket" foto.
annars tror & hoppas jag att dom flesta bara tycker att det är kul.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
både och. jag kan nog ofta framstå som väldigt mycket bitskare, bitchigare och modigare i skrift än vad jag är i verkliga livet.
men det är väl som linda skugge skrev nångång: "det är ju inga problem att sitta framför datorn, skriva 'fitta' och 'kuk' och sen trycka på 'Send'"
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
jämfört med tidigare inlägg (varav många har raderats) så håller jag tillbaks mer nu.
mest för att jag har en förmåga att skriva saker på impuls, ofta riktade till enskilda personer, som kan misstolkas eller så ångrar jag det bara i efterhand.
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
oj. jag tror jag bloggar om det mesta. på både gott och ont.
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
mer eller mindre hundra procent. fast jag har upptäckt att jag även har börjat jaga min egen bekräftelse - jag tycker om att kunna gå tillbaka och jämföra gamla texter med nya och se skillnader i språk och struktur.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
nej.
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad?
nja. inte via deras bloggar men lite kan jag väl tacka min blogg för en av mina numera närmsta vänner.
16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
definitivt, som sagt tidigare är det lätt att vara kaxig bakom en datorskärm utan att riktigt vara berdd på konsekvenserna av ord och/eller bild.
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?
jo, det har jag blivit. det har väl mest varit spydiga (anonyma) kommentarer.
har det funnits möjlighet har jag svarat om jag tyckt att det kännts lönt att lägga energi på. annars har jag bara raderat.
18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
ja, mest saker jag har skrivit i min egen som har sårat människor i min närhet utan att det varit meningen. och så kan jag ibland ångra att jag ska vara så brutalärlig om hur jag har mått/mår psykiskt, utan att tänka på att det faktiskt kan göra ont för dom som bryr sej om mej att läsa det.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
mitt största problem (om det nu kan klassas som ett) är att jag kan tycka att min blogg kan vara alldeles för rörig - tvära kast mellan hopp och förtvivlan, nattsvart ångestdjup & "kolla vad jag hittade på H&M-rean!".
men det är å andra sidan sån jag ÄR på riktigt, och jag har valt att samla allt på samma ställe.
20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
ja, det tror jag. förhoppningsvis kan jag då se ytterligare utveckling i mej själv och i mitt språk.
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
ja, definitivt.
och okej, jag hoppade över dom tre sista frågorna. orkade tji.
kommer nog att skriva ett bautainlägg later tonight.
har varit utomsocknes och funderat en massa och formulerat tusen olika blogginlägg.
en fråga bara - kan ni också känna att ni är sådär lite "bloggskadade" - att tex om det händer något sjukt roligt så är en av som första tankarna "men GUUUUD, detta MÅSTE jag blogga om!"??
over and out for now darlys.
Thursday, January 4, 2007
skära skära havre. och en liten underarm.
sitter och läser bloggar av flickor/kvinnor som lever med självskadebeteende.
det diskuteras mycket om huruvida det är okej eller inte, dvs att beskriva självskador i ord och/eller bild.
många menar att det triggar andra till att skära sej.
detta vill jag inte tro på.
gör man sej illa så gör man det oavsett bilder eller text eller whatever.
för någonstans inom en finns redan ett frö som gror, och VAD det är som pushar en över gränsen - i min värld kan det ganska mycket kvitta.
det som jag däremot verkligen inte gillar är den elitism som vissa självskadare håller på med.
typ "vem skär mest, djupast och oftast?" "titta, jag vann, jag mår sämre än du!".
men fine, jag kan även förstå den.
för har man inget att vara bra på vill man ändå vara bäst på att vara värst.
jag känner mej så splittrad till hela grejen. jag står med en fot i varje värld.
en fot bland rakblad och saxar och knivar och pincetter och gud-vet-vad, en fot i den normala världen där man kan hantera känslor av ilska och lessenhet på andra, bättre och konstruktivare sätt.
jag minns fortfarande hur förvånad jag blev den gången en vän påpekade att det inte var ett dugg normalt att vilja skada sej själv. att han ALDRIG fått den impulsen.
-Men kom igen, nån gång har du väl det? lirkade jag.
men nej.
vid nästa besök hos terapeften tog jag upp det hela och försökte väl mest skratta bort det.
lite sådär "det är ni som är dom konstiga, det är JAG som är normal".
men inget gehör där heller.
-Ann-Sofie, du VILL tro att det är normalt, och detta baserar du på att du levt med detta hela ditt vuxna liv. Människan vill gärna tro att det som inträffar ofta är vad som är normalt och vanligt. Men det ÄR det inte, och det är det viktigaste du måste lära dej.
-Men NÅNGÅNG måste du väl ha fått impulsen att vilja köra händerna genom en glasruta, när du har blivit riktigt, RIKTIGT arg, besviken eller ledsen??
-Aldrig.
-Jag tror du ljuger.
-Nej, det gör jag inte och det skulle aldrig komma mej för att ljuga för dej. Visst, jag har velat kasta porslin och så vidare...
-Där ser du! (lite triumferande. typ "du vet ju VISST vad jag pratar om!").
-Nej, Ann-Sofie. Lyssna på vad jag säger. Jag har VELAT kasta tallrikar i golvet.
Men för det första har jag aldrig givit in för den impulsen. Och för det andra skulle jag inte ens kunna drömma om att först kasta tallrikarna och sen sätta mej och karva i mej själv med skärvorna. Det är ditt tänkande som är fel, du har blivit felprogrammerad och du måste lära dej att tänka om. Annars går du under. Och det vet du.
-Men vad är egentligen skillnaden mellan dej och mej? Var går gränsen?
-Skillnaden? Jag VILL kasta tallrikarna i golvet. Men jag GÖR det inte.
Av någon anledning känner du att du måste kasta både tallrikarna och dej själv i golvet, gång på gång på gång. Du tror att alla världens misstag är ditt fel.
-Varför gör jag det?
-Ärligt talat, det kan jag inte svara på. Men du måste lära dej att sluta med det tänkandet.
ja, jag vet, jag måste verkligen det. men det är så svårt när det har blivit som en del av mig själv, som en del av vem jag är.
inget kunde egentligen vara längre från sanningen - den anso jag är när jag blir på det där viset - hon är så långt ifrån allting jag vill vara man kan komma.
jag vet egentligen inte var jag vill komma med detta inlägget. jag har ärligt talat inte den blekaste.
eller kanske.
kanske vill jag försöka sätta ord på det som för så många ter sig ofattbart, men som för mej har blivit en själklar del av mitt känsloliv och hur jag fungerar som människa, och hur jag hanterar känslor.
ibland när jag inte orkar mer kan jag på allvar SAKNA tiden då alla tassade på tå runt mej och inte vågade kritisera saker jag sa eller gjorde- för vi vet ju inte vad hon kan ta sej till - men nej, det håller inte i längden.
jag håller sakta på att rasera den mur som jag byggt upp. jag tar isönder det bo jag byggt runtomkring mej.
och jag är på något sätt tacksam. tacksam för att faktiskt kunde se att jag målat in mej i ett hörn - och för att jag vågade ta itu med det.
det hade varit så tryggt att vara kvar där. det var ju allt jag visste.
det är läskigt att ta itu med känslor på andra sätt än att göra sej själv illa. det är så sjukt läskigt att faktiskt VÅGA bli arg, våga säga ifrån, våga be om ursäkt.
våga vara som alla andra. våga programmera om mej själv.
och jag antar att jag skriver ner allt detta för att kunna läsa igenom när det känns som allra mest hopplöst - dagarna och nätterna då jag på allvar verkligen verkligen kan LÄNGTA efter kicken som jag faktiskt får av att skada mig själv.
för ibland är det så svårt att minnas.
att minnas att det finns andra, så mycket bättre kickar.
fötroliga samtal, gapskratt över meningslösa skämt, musik som känns ända in i själen, att få stryka ett vackert litet barn över hjässan, att få gråta ut och känna att det är okej, krama någon man bryr sej om, att få höra att man är bra och fin - och att våga ta in det.
allt det där och hundra andra saker är så mycket bättre än att bara luta mej tillbaks och slungas in i underlandet med blod och förvirrade samtal och ångest så svart att det gör fysiskt ont.
för det är värt att kämpa. jag vet det.
det viktigaste är bara att jag inte får glömma det.
(jag vet att detta inlägget blev absurt långt och stundtals självömkande. orkar ni inte läsa - fine by me. jag behövde bara få kräkas ut mina tankar just nu.)
det diskuteras mycket om huruvida det är okej eller inte, dvs att beskriva självskador i ord och/eller bild.
många menar att det triggar andra till att skära sej.
detta vill jag inte tro på.
gör man sej illa så gör man det oavsett bilder eller text eller whatever.
för någonstans inom en finns redan ett frö som gror, och VAD det är som pushar en över gränsen - i min värld kan det ganska mycket kvitta.
det som jag däremot verkligen inte gillar är den elitism som vissa självskadare håller på med.
typ "vem skär mest, djupast och oftast?" "titta, jag vann, jag mår sämre än du!".
men fine, jag kan även förstå den.
för har man inget att vara bra på vill man ändå vara bäst på att vara värst.
jag känner mej så splittrad till hela grejen. jag står med en fot i varje värld.
en fot bland rakblad och saxar och knivar och pincetter och gud-vet-vad, en fot i den normala världen där man kan hantera känslor av ilska och lessenhet på andra, bättre och konstruktivare sätt.
jag minns fortfarande hur förvånad jag blev den gången en vän påpekade att det inte var ett dugg normalt att vilja skada sej själv. att han ALDRIG fått den impulsen.
-Men kom igen, nån gång har du väl det? lirkade jag.
men nej.
vid nästa besök hos terapeften tog jag upp det hela och försökte väl mest skratta bort det.
lite sådär "det är ni som är dom konstiga, det är JAG som är normal".
men inget gehör där heller.
-Ann-Sofie, du VILL tro att det är normalt, och detta baserar du på att du levt med detta hela ditt vuxna liv. Människan vill gärna tro att det som inträffar ofta är vad som är normalt och vanligt. Men det ÄR det inte, och det är det viktigaste du måste lära dej.
-Men NÅNGÅNG måste du väl ha fått impulsen att vilja köra händerna genom en glasruta, när du har blivit riktigt, RIKTIGT arg, besviken eller ledsen??
-Aldrig.
-Jag tror du ljuger.
-Nej, det gör jag inte och det skulle aldrig komma mej för att ljuga för dej. Visst, jag har velat kasta porslin och så vidare...
-Där ser du! (lite triumferande. typ "du vet ju VISST vad jag pratar om!").
-Nej, Ann-Sofie. Lyssna på vad jag säger. Jag har VELAT kasta tallrikar i golvet.
Men för det första har jag aldrig givit in för den impulsen. Och för det andra skulle jag inte ens kunna drömma om att först kasta tallrikarna och sen sätta mej och karva i mej själv med skärvorna. Det är ditt tänkande som är fel, du har blivit felprogrammerad och du måste lära dej att tänka om. Annars går du under. Och det vet du.
-Men vad är egentligen skillnaden mellan dej och mej? Var går gränsen?
-Skillnaden? Jag VILL kasta tallrikarna i golvet. Men jag GÖR det inte.
Av någon anledning känner du att du måste kasta både tallrikarna och dej själv i golvet, gång på gång på gång. Du tror att alla världens misstag är ditt fel.
-Varför gör jag det?
-Ärligt talat, det kan jag inte svara på. Men du måste lära dej att sluta med det tänkandet.
ja, jag vet, jag måste verkligen det. men det är så svårt när det har blivit som en del av mig själv, som en del av vem jag är.
inget kunde egentligen vara längre från sanningen - den anso jag är när jag blir på det där viset - hon är så långt ifrån allting jag vill vara man kan komma.
jag vet egentligen inte var jag vill komma med detta inlägget. jag har ärligt talat inte den blekaste.
eller kanske.
kanske vill jag försöka sätta ord på det som för så många ter sig ofattbart, men som för mej har blivit en själklar del av mitt känsloliv och hur jag fungerar som människa, och hur jag hanterar känslor.
ibland när jag inte orkar mer kan jag på allvar SAKNA tiden då alla tassade på tå runt mej och inte vågade kritisera saker jag sa eller gjorde- för vi vet ju inte vad hon kan ta sej till - men nej, det håller inte i längden.
jag håller sakta på att rasera den mur som jag byggt upp. jag tar isönder det bo jag byggt runtomkring mej.
och jag är på något sätt tacksam. tacksam för att faktiskt kunde se att jag målat in mej i ett hörn - och för att jag vågade ta itu med det.
det hade varit så tryggt att vara kvar där. det var ju allt jag visste.
det är läskigt att ta itu med känslor på andra sätt än att göra sej själv illa. det är så sjukt läskigt att faktiskt VÅGA bli arg, våga säga ifrån, våga be om ursäkt.
våga vara som alla andra. våga programmera om mej själv.
och jag antar att jag skriver ner allt detta för att kunna läsa igenom när det känns som allra mest hopplöst - dagarna och nätterna då jag på allvar verkligen verkligen kan LÄNGTA efter kicken som jag faktiskt får av att skada mig själv.
för ibland är det så svårt att minnas.
att minnas att det finns andra, så mycket bättre kickar.
fötroliga samtal, gapskratt över meningslösa skämt, musik som känns ända in i själen, att få stryka ett vackert litet barn över hjässan, att få gråta ut och känna att det är okej, krama någon man bryr sej om, att få höra att man är bra och fin - och att våga ta in det.
allt det där och hundra andra saker är så mycket bättre än att bara luta mej tillbaks och slungas in i underlandet med blod och förvirrade samtal och ångest så svart att det gör fysiskt ont.
för det är värt att kämpa. jag vet det.
det viktigaste är bara att jag inte får glömma det.
(jag vet att detta inlägget blev absurt långt och stundtals självömkande. orkar ni inte läsa - fine by me. jag behövde bara få kräkas ut mina tankar just nu.)
not ready to make nice.
men ÅH, orka; imorse, runt kl åtta somnade jag och sov sen med typ 20 minuters intervaller, vaknade till genomsvettig & bara "FAN! JAG HAR FÖRSOVIT MEJ!".
men det hade jag ju inte.
det var pretty damn skitjobbigt idag, tackar som frågar. men det är så sjukt kul ibland så det orkar jag inte fokusera på. det jobbiga alltså.
haha, skulle klippa naglarna på my favourite tanta. blev en intressant dialog.
(obs! hon pratar med en ganska skum, jollrig bebisröst):
-Märta, jag tänkte klippa dina naglar nu, dom har blivit hemskt långa.
-Ja, aktajej, ja kanske jiiiivej dej!
-Nä, det tror jag inte. Du som är så snäll, haha.
-Du haj väjdigt jöööda nagjaj.
-Mmm, jag målade dom igår. Tycker du att det är fint?
-Näää. Det äj fjolligt!
gamla tanter kickar gump för det mesta. tanten ifråga är 97 och helt bananas. men jag love her för det.
despite att hon tycker att mina röda naglar är fjolliga, haha.
nu ska jag iaf vara ledig ledig LEDIG i dagarna tre.
planerar att leka med diverse bebisar, läsa lovley books, bli full som en kanon och sen idka samkväm.
fast inte på samma gång såklart.
SÅ jävla multi-tasked blir jag nog aldrig, haha.
puss på er.
men det hade jag ju inte.
det var pretty damn skitjobbigt idag, tackar som frågar. men det är så sjukt kul ibland så det orkar jag inte fokusera på. det jobbiga alltså.
haha, skulle klippa naglarna på my favourite tanta. blev en intressant dialog.
(obs! hon pratar med en ganska skum, jollrig bebisröst):
-Märta, jag tänkte klippa dina naglar nu, dom har blivit hemskt långa.
-Ja, aktajej, ja kanske jiiiivej dej!
-Nä, det tror jag inte. Du som är så snäll, haha.
-Du haj väjdigt jöööda nagjaj.
-Mmm, jag målade dom igår. Tycker du att det är fint?
-Näää. Det äj fjolligt!
gamla tanter kickar gump för det mesta. tanten ifråga är 97 och helt bananas. men jag love her för det.
despite att hon tycker att mina röda naglar är fjolliga, haha.
nu ska jag iaf vara ledig ledig LEDIG i dagarna tre.
planerar att leka med diverse bebisar, läsa lovley books, bli full som en kanon och sen idka samkväm.
fast inte på samma gång såklart.
SÅ jävla multi-tasked blir jag nog aldrig, haha.
puss på er.
Wednesday, January 3, 2007
insomnia. jävla arsle.

man var nu faktiskt nästan lite het en gång i tiden.
nu är man bara OLD och sömnlös.
hajjar det inte.
har jobbat som en galning hela dagen, sedan suttit vid datorn och "pratat" (eller vafan jag nu ska kalla det) i typ två timmar, sen tv-time + soppa, and after that en very lång dusch, sen bums i säng och en halv bok på det.
men kan man sova?
närå, pilutta.
och nu är klockan snart 7 på morgonen och jag börjar 13.30 och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta eller räkna får.
jävla fårhelveten. hjälper ju inte ett dugg.
så jag börjar bara tänka.
mest på det där att bli vuxen.
när ska jag bli sådär vuxen på riktigt och ha KOLL på saker?
obetalda räkningar, min menscykel, min smutstvätt, folks födelsedagar & telefonnummer, mitt känsloliv etc etc bla bla bla.
och NÄR fan ska jag komma på vad jag vill "bli"?
en jag jobbar med som är 42 kläckte häromdagen att hon FORTFARANDE inte vet.
ångest.
jag vill veta vad jag ska göra med mitt liv.
vill kunna hantera kriser utan att bryta ihop totalt och bli en lipande liten hög på golvet.
vill sluta vara en sån jävla bekräftelsesucker.
vill kunna säga förlåt för saker jag gör fel, men sluta upp med att ursäkta för mina känslor inuti hjärtat.
vill kunna sova.
lex anso the fortsättning:
first of all:
tack för alla fina kommentarer, både här & i "gamla" bloggen.
(anna, vaffö kan jag inte ta emot vissa kommentarer i denna bloggen? plis hellp mii raring!)
anyways, jag pratade igenom hela grejen med en annan kollega, och även hon blev SKETSUR.
så, what to do?
vi tog varsitt djupt andetag och gick sen till chefen. vilket var lite LESKIGT.
jag är lite rädd för min chef för det första.
och för det andra kändes det som att skvallra till fröken eller nåt, hähä, men vi fick prata av oss om allting (jag hade, as always mundiarré, haha) och det kändes verkligen som om hon tog in allting som vi sa och tog oss på allvar.
efteråt kändes det VERY NICE att ha lättat hjärtat.
dessutom lyckades vi peta bort en timvikarie från arbetsplatsen, eftersom han är en jävla mupp. no more work för dej mister "jag sätter mej i soffan och kollar på tv så får ni jobba arslet av er"!
det som VERKLIGEN fick bägaren att svämma över utav bara helvete var när han gick in med en tant på toaletten.
note; kvinnan ifråga är BLIND och stundtals väldigt OROLIG och förvirrad. hon får inte lov att gå utan levande stöd.
säg mej, dear readers, vad säger era hjärtan er att ni ska göra i denna situationen?
lämna tanten ensam på toaletten eller stanna kvar och se till så att hon inte trillar osv?
mmm, just det, man behöver fan inte ha någon examen i någonting för att fatta att man STANNAR FÖR FAN KVAR och hjälper henne sedan upp, tvättar henne osv.
men vad gör mister MUPPJÄVEL??
jo, han LÄMNAR HENNE ENSAM på toaletten och går därifrån!!
min kollega (samma som var med mej inne hos chefen) hittar kvinnan ifråga en stund senare, halvnaken och helt förtvivlad, hon står och bankar på toalettdörren och gråter och skriker på hjälp.
jag blir så jävla arg att jag vill begå slagsmål. det är fan tur att mister mupp inte är välkommen igen på min arbetsplats, för jag tror på allvar att jag hade smällt till honom om han visade sitt fula tryne hos oss igen.
till saken hör väl också att vederbörande studerar till att bli sjuksköterska.
hej hej FEL YRKESVAL.
ååååh, jag orkar inte.
och om hela den andra grejen; vi ska ha ett möte snarast, allihopa. såklart rapporterar jag alla juicy detaljer as soon as possible darlys.
LEX ANSO FFS! ;)
och, för att vara en ytlig brallis; jag måste verkligen göra något åt håret. frågan är bara vad?
det lutar åt en klippning (mohikan-revival?) och eventuellt en färgning. typ cherry red.
tja darlys, den som lever får se.
.JPG)
.JPG)
tack för alla fina kommentarer, både här & i "gamla" bloggen.
(anna, vaffö kan jag inte ta emot vissa kommentarer i denna bloggen? plis hellp mii raring!)
anyways, jag pratade igenom hela grejen med en annan kollega, och även hon blev SKETSUR.
så, what to do?
vi tog varsitt djupt andetag och gick sen till chefen. vilket var lite LESKIGT.
jag är lite rädd för min chef för det första.
och för det andra kändes det som att skvallra till fröken eller nåt, hähä, men vi fick prata av oss om allting (jag hade, as always mundiarré, haha) och det kändes verkligen som om hon tog in allting som vi sa och tog oss på allvar.
efteråt kändes det VERY NICE att ha lättat hjärtat.
dessutom lyckades vi peta bort en timvikarie från arbetsplatsen, eftersom han är en jävla mupp. no more work för dej mister "jag sätter mej i soffan och kollar på tv så får ni jobba arslet av er"!
det som VERKLIGEN fick bägaren att svämma över utav bara helvete var när han gick in med en tant på toaletten.
note; kvinnan ifråga är BLIND och stundtals väldigt OROLIG och förvirrad. hon får inte lov att gå utan levande stöd.
säg mej, dear readers, vad säger era hjärtan er att ni ska göra i denna situationen?
lämna tanten ensam på toaletten eller stanna kvar och se till så att hon inte trillar osv?
mmm, just det, man behöver fan inte ha någon examen i någonting för att fatta att man STANNAR FÖR FAN KVAR och hjälper henne sedan upp, tvättar henne osv.
men vad gör mister MUPPJÄVEL??
jo, han LÄMNAR HENNE ENSAM på toaletten och går därifrån!!
min kollega (samma som var med mej inne hos chefen) hittar kvinnan ifråga en stund senare, halvnaken och helt förtvivlad, hon står och bankar på toalettdörren och gråter och skriker på hjälp.
jag blir så jävla arg att jag vill begå slagsmål. det är fan tur att mister mupp inte är välkommen igen på min arbetsplats, för jag tror på allvar att jag hade smällt till honom om han visade sitt fula tryne hos oss igen.
till saken hör väl också att vederbörande studerar till att bli sjuksköterska.
hej hej FEL YRKESVAL.
ååååh, jag orkar inte.
och om hela den andra grejen; vi ska ha ett möte snarast, allihopa. såklart rapporterar jag alla juicy detaljer as soon as possible darlys.
LEX ANSO FFS! ;)
och, för att vara en ytlig brallis; jag måste verkligen göra något åt håret. frågan är bara vad?
det lutar åt en klippning (mohikan-revival?) och eventuellt en färgning. typ cherry red.
tja darlys, den som lever får se.
Tuesday, January 2, 2007
where is the love yo?
jobbiga dagen på jobbet idag DÅÅÅ.
nu blir det lite jobbsnack, bare with me nu:
jag jobbar på en avdelning på ett äldreboende där 7 av 13 boende behöver mycket hjälp, varav tre måste tas med lift till säng, rullstol etc. sånt tar tid och man kan verkligen inte hetsa.
innan har vi kunnat jobba 2 på kvällen men sedan en boende blivit mycket sämre och "tyngre" att arbeta med (dvs tar längre tid) har vi haft en extrapersonal som kommit in och jobbat fyra timmar varje kväll, vilket har fungerat finfint.
idag fick jag reda på att det ska vi minsann inte ha längre.
varför?
jo, för att EN av alla i vårt "arbetslag" på runt 10 pers tycker att det är onödigt!!
då hade hon minsann svassat in till chefen och sagt att det behövdes VEEERKLIGEN ingen extrapersonal, för "det handlar bara om att planera", vilket hon även använde som argument när jag arg som ett jävla bi ifrågasatte hennes tilltag att bara köra över alla oss andra som hon jobbar med.
saken är den, att det inte handlar om planering. det handlar om att mer eller mindre trycka i de boende mat, slänga dom i säng och proppa i dem deras mediciner, och att inte ha ett par minuter över till var och en för att lägga en hand på en kind och utbyta ett par ord om vadsomhelst.
DET ÄR INTE OKEJ. DET ÄR INTE ETT VÄRDIGT AVSLUT ATT BEHANDLA GAMLA MÄNNISKOR SOM PAKET.
kvinnan jag pratar om tycker att alla boende ska ha blöja på sej för att det är ju "så mycket smidigare och går fortare" än att följa med någon på toaletten..
jag blir helt jävla spyfärdig. en människa som stundtals är helt klar i huvudet, ska alltså tvingas ha blöja på sej dygnet runt för att det inte finns tid för toalettbesök??
I´m sorry, men it´s not ok. verkligen inte och aldrig någonsin.
det FÅR fan inte finnas utrymme för stress när man arbetar med att vårda människor. för att stressa leder ofta till att man gör fel. och gör man mirakulöst nog inga fel blir man till sist utbränd, bitter och elak.
att arbeta som vårdbiträde är det roligaste, men också det jobbigaste arbete jag någonsin har haft. ibland går man därifrån och vill bara lägga sej ner på marken och skrika, för man känner sej så jävla otillräcklig.
men på något sätt glömmer man det när man ser leenden, när man får höra att någon har saknat en när man varit ledig en dag eller två. en kram och uppskattande ord.
fortsätter personen ifråga sin "vi behöver minsann ingen extrapersonal"-kampanj..then I´m gonna go LEX ANSO on her ass!
den enda anledningen som jag kan komma på att just denna personen inte vill ha hjälp utifrån, av nya personer, det är att ny personal ofta ifrågasätter (hennes) gamla rutiner och kommer med förslag på hur man kan göra istället för att göra det bättre FÖR DOM BOENDE.
men nej, USCH OCH FY, vi ska inte göra på något nytt sätt här serru, för SÅHÄR HAR VI ALLTID GJORT och det BLIR SMIDIGARE och GÅR SNABBARE så. så kan vi sitta på våra feta rövar och klunka kaffe istället.
ååååh orka.
och on en helt other note; igår skulle jag freeeshca till mej med lite brun-utan-sol i mitt vinterbleka anlete. jag blev ganska orange. det är ok att kalla med för carrothead. iallafall tills jag har lyckats peela bort skiten.
puss & gonatt darlys.
nu blir det lite jobbsnack, bare with me nu:
jag jobbar på en avdelning på ett äldreboende där 7 av 13 boende behöver mycket hjälp, varav tre måste tas med lift till säng, rullstol etc. sånt tar tid och man kan verkligen inte hetsa.
innan har vi kunnat jobba 2 på kvällen men sedan en boende blivit mycket sämre och "tyngre" att arbeta med (dvs tar längre tid) har vi haft en extrapersonal som kommit in och jobbat fyra timmar varje kväll, vilket har fungerat finfint.
idag fick jag reda på att det ska vi minsann inte ha längre.
varför?
jo, för att EN av alla i vårt "arbetslag" på runt 10 pers tycker att det är onödigt!!
då hade hon minsann svassat in till chefen och sagt att det behövdes VEEERKLIGEN ingen extrapersonal, för "det handlar bara om att planera", vilket hon även använde som argument när jag arg som ett jävla bi ifrågasatte hennes tilltag att bara köra över alla oss andra som hon jobbar med.
saken är den, att det inte handlar om planering. det handlar om att mer eller mindre trycka i de boende mat, slänga dom i säng och proppa i dem deras mediciner, och att inte ha ett par minuter över till var och en för att lägga en hand på en kind och utbyta ett par ord om vadsomhelst.
DET ÄR INTE OKEJ. DET ÄR INTE ETT VÄRDIGT AVSLUT ATT BEHANDLA GAMLA MÄNNISKOR SOM PAKET.
kvinnan jag pratar om tycker att alla boende ska ha blöja på sej för att det är ju "så mycket smidigare och går fortare" än att följa med någon på toaletten..
jag blir helt jävla spyfärdig. en människa som stundtals är helt klar i huvudet, ska alltså tvingas ha blöja på sej dygnet runt för att det inte finns tid för toalettbesök??
I´m sorry, men it´s not ok. verkligen inte och aldrig någonsin.
det FÅR fan inte finnas utrymme för stress när man arbetar med att vårda människor. för att stressa leder ofta till att man gör fel. och gör man mirakulöst nog inga fel blir man till sist utbränd, bitter och elak.
att arbeta som vårdbiträde är det roligaste, men också det jobbigaste arbete jag någonsin har haft. ibland går man därifrån och vill bara lägga sej ner på marken och skrika, för man känner sej så jävla otillräcklig.
men på något sätt glömmer man det när man ser leenden, när man får höra att någon har saknat en när man varit ledig en dag eller två. en kram och uppskattande ord.
fortsätter personen ifråga sin "vi behöver minsann ingen extrapersonal"-kampanj..then I´m gonna go LEX ANSO on her ass!
den enda anledningen som jag kan komma på att just denna personen inte vill ha hjälp utifrån, av nya personer, det är att ny personal ofta ifrågasätter (hennes) gamla rutiner och kommer med förslag på hur man kan göra istället för att göra det bättre FÖR DOM BOENDE.
men nej, USCH OCH FY, vi ska inte göra på något nytt sätt här serru, för SÅHÄR HAR VI ALLTID GJORT och det BLIR SMIDIGARE och GÅR SNABBARE så. så kan vi sitta på våra feta rövar och klunka kaffe istället.
ååååh orka.
och on en helt other note; igår skulle jag freeeshca till mej med lite brun-utan-sol i mitt vinterbleka anlete. jag blev ganska orange. det är ok att kalla med för carrothead. iallafall tills jag har lyckats peela bort skiten.
puss & gonatt darlys.
Monday, January 1, 2007
premiär. ojoj.
hej hej darlings!
välkommen till my brand new very snygga blogg!
egentligen skulle jag ha haft premiär igår men det blev lite försenat.
har inte så mycket att skriva nu, ska strax gå och lägga mej..
men världens största tack till anna för att hon fixade till denna sidan. pöss pårej.
välkommen till my brand new very snygga blogg!
egentligen skulle jag ha haft premiär igår men det blev lite försenat.
har inte så mycket att skriva nu, ska strax gå och lägga mej..
men världens största tack till anna för att hon fixade till denna sidan. pöss pårej.
Subscribe to:
Posts (Atom)


